Artikelkatalog skriva artikel

Fiji – en pärla i Stilla havet

Artikel i Asien & Oceanien av Frare

Fiji är en självständig önation som består av drygt 300 öar belägna ungefär 200 mil nordost om Nya Zeeland. Ett drygt 100-tal av öarna är bebodda. Tack vare rika naturresurser i form av skog, mineraler och fisk så har Fiji en av de mest välmående ekonomierna i Stilla Havet. Här bor omkring 850 000 människor på en landyta motsvarande ungefär Gävleborgs län. Huvudstaden heter Suva och ligger på ön Viti Levu. De officiella språken är engelska, fijianska och hindi.

Historia

Det finns fortfarande stora frågetecken kring invandringen till Stilla Havets övärld men utgrävningar på Fiji tyder på att öarna var bebodda innan eller omkring 3500-1000 f.Kr. De första människorna tros höra till den s.k. Lapita-kulturen eller de polynesiska förfäderna men man vet inte mycket om vad som hände med dessa efter det att melanesiska folk anlände. De kan ha haft en del inflytande på den nya kulturen och arkeologiska fynd tyder på att de senare fortsatt österut till Tonga, Samoa och Hawaii.

Fiji hade starka kopplingar till de äldre polynesiska kulturerna på t.ex. Samoa och Tonga. Handel skedde mellan de tre nationerna långt innan européer anlände till området. Konstant krigsföring och kannibalism mellan de olika stammarna på Fiji var länge en del av vardagen. En fijiansk hövding, Ratu Udre Udre, placerade sig i Guinness rekordbok som den mest ”framgångsrika” kannibalen då han sägs ha ätit kropparna av omkring 900 människor. Människooffer förekom även frekvent för att blidka gudarna. Dessa tider minns fijianerna idag som ”na gauna ni tevoro” – djävulsåldern.

På grund av den våldsamma livsstilen hos fijianerna så höll sig många europeiska fartyg länge borta från öarna och kallade dem för Kannibalöarna. Den holländska upptäcktsresanden Abel Tasman besökte Fiji redan 1643 under sitt sökande efter den stora sydliga kontinenten men det dröjde till början av 1800-talet innan européer slog sig ner på öarna permanent.

Storbritannien erövrade öarna som en koloni 1874 och började då ta dit indiska arbetare till sina sockerplantager eftersom den första guvernören förbjöd att man använde inhemsk arbetskraft och inkräktade på deras kultur och livsstil. Detta hjälpte emellertid inte mot sjukdomar och åren 1875-1876 avled en tredjedel av fijianerna i en mässlingepidemi. 1942 fanns det ungefär lika många människor av indiskt ursprung som inhemska fijianer på Fiji och motsättningarna mellan dessa två grupper har präglat landets inrikespolitik alltsedan dess.

Fiji blev självständigt från Storbritannien 1970 men det demokratiska styret avbröts medelst två militärkupper 1987 eftersom många ansåg att indierna hade tagit över landet. Kupperna och den allmänna oron som följde därpå gjorde att många av indiskt ursprung lämnade Fiji. Nya kupper inträffade 2000 och 2006 och det politiska läget i landet är tämligen instabilt. I juli 2009 blev Fiji det första landet någonsin att stängas av från Pacific Islands Forum eftersom de inte hållit demokratiska val i tid och i september samma år blev de det andra landet någonsin att stängas av från Commonwealth of Nations.

Befolkningen i Fiji

Majoriteten av befolkningen på Fiji (drygt 54%) är idag inhemska fijianer av melanesiskt ursprung medan ättlingarna till 1800-talets indiska arbetare idag utgör 38% av befolkningen. Utöver dessa finns det ättlingar till arbetare från Salomonöarna, befolkningen på ön Rotuma som har mer gemensamt med Tonga och Samoa än övriga delar av Fiji, européer, kineser samt minoriteter från andra önationer i Stilla Havet. Det finns bland annat en grupp tonganer som levt på Fiji i flera hundra år då de kom dit som handelsmän och krigare.

Kultur

Fijis kultur består av en rik blandning av inhemska, indiska, kinesiska och europeiska traditioner. Den inhemska kulturen lever vidare som en del av det vardagliga livet för majoriteten av befolkningen men den har utvecklats allteftersom genom påverkan av de indiska och kinesiska kulturerna såväl som grannarna Tonga och Samoa.

Kulturen på Fiji visades upp på världsutställningen i Shanghai 2010 tillsammans med övriga nationer i Stilla Havet.

Religion

De allra flesta inhemska fijianer är kristna medan de av indiskt ursprung är hinduer och muslimer. Det finns även små sikhiska och judiska minoriteter.

Ekonomi

Fiji är tack vare sina naturtillgångar (framför allt skog, mineral och fisk) en av de mest utvecklade ekonomierna av Stilla Havets önationer, men internationellt bistånd spelar fortfarande en stor roll för landet. Utvecklingen har också påverkats negativt av militärkupperna och den politiska osäkerheten under senare tid. Leasingkontrakten för många sockerplantageägarna har gått ut och lett till en minskning av sockerproduktionen trots subventionerade priser. Bakom subventionerna står EU och Fiji är den näst största bidragstagaren efter Mauritius.

Turistsektorn har fått en ökad betydelse under senare år och omkring en halv miljon människor besöker öarna varje år.

Kritiska röster har höjts mot handel med Fiji på grund av den militära diktaturen.

Försvar

Fiji har en stor armé i förhållande till landets storlek och har bidragit till FN:s fredsbevarande styrkor i olika delar av världen. Många tidigare anställda i försvarsmakten tjänade också stora pengar som säkerhetskonsulter efter den USA-ledda invasionen av Irak 2003.

Transporter

Billiga och tillförlitliga busslinjer finns på de större öarna på Fiji. Nadi International Airport är basen för flygbolaget Air Pacific. Ett tiotal flygbolag flyger till Nadi från bland annat Nya Zeeland, Australien, Hong Kong, Hawaii, Seoul och Los Angeles.