Artikelkatalog skriva artikel

Det nordiska rådjuret

2017.02.13 · Artikel i Djur av tottos

Rådjuret (Capreolus capreolus) lat. (Nordik roe) eng. Rådjur är Sveriges vanligaste hjortdjur och också det minsta. Rådjuret känns lätt igen med sin långsmala hals, förhållandevis stora öron och sin rödbruna färg. Bak har rådjuren en vit fläck med päls som den spärrar ut för att varna andra rådjur vid fara, sk akterspegel. Rådjuret är ca 70 cm högt med en långsmal kropp och väger normalt mellan 23-30 kg. Födan består till största delen av örter, fint gräs bärris och mjölkört på sommaren och på vintern ljung bärris och mindre kvistar. Rådjuret behöver ca 1,5-2 kg färsk föda per dygn. I Sverige finns det ca: 250 000 rådjur men populationen varierar kraftigt från år till år. Det skjuts ca 150 000 per år.

Rådjurens brunst

Rådjurens brunst infaller från mitten av juli till mitten av augusti. Brunstförberedelserna börjar dock tidigare för råbocken som redan i mars april börjar feja sina horn och successivt börjar markera revir och med tiden blir allt mindre tålig av inkräktare av samma kön. Före, under och efter brunsten är det lätt att locka till sig rådjur med hjälp av dess olika läten. Under brunsten hetsar råbocken geten och då han gör detta frambringar hon ett hetsläte, ett pipigt lite långdraget ton ljud med en tonväxling. När andra råbockar hör detta vet de exakt vad som är på gång och skulle det nu vara så att det är en annan bock inne på reviret så dröjer det inte länge förrän bocken kommer och skall köra bort inkräktaren som är inne på hans revir och försöker ta hans getter. Genom att härma rågetens hetsläte kan man få bocken att komma till sig. Detta hetsläte kan man enkelt härma med en lockpipa för råbock. Rådjuren får sedan sina kid i regel i början av juni. efter att har gått dräktiga i 9-10 månader. Rådjuret har så kallad fördröjd fosterutveckling liket innebär att det befruktade ägget ligger i getens livmoder fram till årsskiftet innan fostret börjar utvecklas.

Rådjurens Förekomst och beteende

Rådjuret förekommer i nästan hela Sverige utom i de nordligaste delarna och den karga fjällvärlden. i övrigt finns rådjuret i större delen av Europa och en bit in i Asien. Kiden följer geten fram till ett par veckor innan det är dax för geten att föda nästa gång eller ungefär ett år. Geten blir ofta könsmogen under sitt andra levnadsår vilket innebär att reproduktionstakten kan vara ganska hög om inte andra faktorer påverkar dödligheten. Rådjuret reproduktionstakt är väldigt känsligt för kalla och stränga vintrar med djup snö samt rovdjurens uttag på. Jakten har viss betydelse men inte till lika stora betydelse som predation och födotillgång på vintrarna. Rådjurens mest välutvecklade sinnen är lukt, hörsel och smak, däremot är synen till viss del begränsad och de ser bara i gråskala eller möjligen lite svagt i vissa färger. De har dock stor förmåga att upptäcka rörelser. Födosöket förekommer oftast under gryning och skymning. Under vinterhalvåret kan födosöket vara mer tidskrävande för att få tillräckliga mängder foder samtidigt som matsmältningsprocessen tar längre tid då födan ofta är av grövre karaktär. Detta innebär att rådjuren tid under vintern till stora delar går åt till att få i sig tillräckligt med näring och är av den anledningen väldigt störningskänslig under stränga vintrar.